Idag skulle jag egentligen till skolan var det tänkt. Inte för att jag skulle ha några lektioner, nej har mer eller mindre jullov redan eftersom alla våra lektioner är Workshop's.
Nej, men hade bestämt att jag skulle åka in och sätta mig och plugga i skolan för att förhoppningsvis få någonting gjort. Det är en omöjlighet att vara effektiv här hemma, jag gör bara en massa annat istället för att påbörja mina arbeten som snart ska vara klara. Tex sitter jag här, och skriver meningslösa inlägg.

Jag är så trött. Trött på allt. Alting är så grått, mörkt och kallt. Fick precis sms av min mamma som befinner sig nere i ett 24-graders, soligt Alanya. Jobbresa. Fusk.

Nu ska jag ta börja på mitt filosofi-uppdrag. Politisk filosofi, utilitarism och libertarianism. Toppen! Det värsta är nog att jag valde det själv. Kunde lika bra skrivit om abort eller något annat lättare. Men nej, självklart inte. Ibland undrar jag varför jag gör så mot mig själv. Alltid väljer det svåraste alternativet, att jag aldrig nöjer mig med det lite lättare. Det är som uppgjoirt för att misslyckas, allting. Nästan lite självdestruktivt beteende, vilket leder mig till psykologiuppdraget. Att vara självdestruktiv måste inte innebära att man skadar sig själv fysiskt genom att skära sig eller andra saker som lämnar fysiska ärr. Nej, självskada kan man göra på mindre extrema sätt. Tankemönster och tankegångar som får tillvaron att svartna. Medvetet gör man val som man vet kommer få en att rasa samman. Tar på sig för mycket så att man garanterat kommer misslyckas. Hälsosamt? Nej.