jetlag

Denna veckan har varit helt körd. Kom hem i tisdags runt lunch och hade inte sovit mycket på resan hem. Packade upp väskan direkt och slängde saker i tvätten, sen körde jag hem till pojkvännen som jag saknat fruktansvärt mycket. Somnade halv ett på natten och vaknade halv sju på morgonen - klarvaken! Det har nog aldrig hänt tidigare. Var i skolan hela dagen och runt tre-tiden var det som jag fick ett stekjärn i huvudet - tröttheten kom på fem röda! Tog bussen hem och gjorde alt för att hålla mig vaken några timmar till för att försöka få rätt på timmarna.

Somnade halv elva på kvällen och vaknade klockan sex på morgonen - även denna gång klarvaken! åkte till skolan och drog sedan och fikade, var hemma vid sex-tiden och sedan stack jag iväg och motionerade lite. Däckade i sängen vid ett på natten och vaknade imorse klockan åtta - inte alls klarvaken. Snarare tvärt om, jag var som en zombie. Begav mig iväg till skolan helt utan anledning eftersom jag inte började förrän halv ett - som blev till två eftersom första lektionen var inställd.

Men annars känns det underbart att vara hemma. Eller ja, inte helt. Först nu har det slagit mig att jag har sjukt jävla ycket att fixa innan studenten, mamma tjatar om inbjudningslistor och önskelistor och allt jag har i huvudet är matteprov och uppdrag. Men det ska gå!

Skolan får dock vänta tills nästa vecka. Snart ska jag bege mig iväg till pojkvännen igen för lite fredagsmys och ta igen en massa tid vi varit ifrån varandra. Imorgon blir det sista-minuten-födelsedagsshopping till två vänner och på kvällen är det födelsedagsfest för samma personer. Att det dessutom är maskerad gör det inte lättare. Tips tack?
På söndag blir det att ta igen mig efter lördagens festligheter, ska även träffa pappa och förhoppningsvis hinner jag planera lite student med mamsen. Ska se till att plugga på kvällen, hur trött jag än är. på måndag väntar ett superviktigt prov i marknadsföring, närmre bestämt på kalkylering - ett prov som måste klaras för att få godkänt u kursen. Lägg till att jag inte varit på en enda kalkyleringsföreläsning och att vår lärare inte varit i skolan så jag har inte kunnat be om hjälp.

Välkommen hem till stressen!



Walk of fame i LA. Jag och världens längsta man, som är ungefär dubbelt så lång som mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0