idag på bussen
Jag älskar att åka buss, det är min paus från verkligheten. För mig är det en stund där jag verkligen kan sitta ner och inte göra någonting, det är den stund jag har tid att vara ensam med mina tankar. Jag brukar plugga in hörlurarna och sätta igång iPoden och efter en stund försvinner jag från omgivningen och bara tänker. På allt möjligt. Det är sällan man har tid att sätta sig ner och bara tänka, eftersom man ofta känner sig stressad och det brukar finnas så mycket annat som distraherar en. TV, dator, en tjatande mamma och ett skolarbete som väntar. Skulle jag sätta mig i soffan utan att göra någonting och bara filosofera skulle jag snart börja känna mig rastlös eftersom jag vet att egentligen borde jag lägga min tid på något som är viktigare. Men när jag sitter på bussen, antingen på väg in till stan eller hem så är jag ändå på väg. Jag kan koppla bort allt och inte göra någonting samtidigt som jag kommer någonstans.
Visst hade jag kunnat vara effektiv och plugga på bussen eller göra någonting annat vettigt med min tid, men jag väljer att inte göra det. Just därför att jag känner ett lugn av att låta den tiden på bussen vara min egen tid. Blondinbella pratar om samma sak, fast hon väljer att göra det i en taxi. Min ekonomi tillåter inte det, och för mig går bussen utmärkt. Men samtidigt förstår jag henne. Ofta hon hade kunnat koppla bort stressen genom att åka kommunalt när det säkert sitter folk och smygtittar på henne, viskar och pekar. Hon är ju inte direkt anonym.
Men oj, det var ju egentligen inte detta jag skulle skriva om. Jag har en tendens till att snurra iväg. På samma sätt som jag försvinner när jag sitter på bussen så kan jag försvinna när jag skriver. Det jag skulle skriva om handlar visserligen om bussåkande. Jag tycker alltid det är roligt att iakta människor, inte stirra utan bara diskret titta på dem. Försöka lista ut varför kvinnan brevid mig på bussen ser så glad ut osv. Ni fattar.
Idag när jag gjorde just detta så hoppar det på en ung kille, kanske 17-18 år gammal och sätter sig brevid en kvinna på sätena framför/nedanför mig. Jag satt precis där övre,bakre delen av bussen börjar och satt därför lite högre upp.
Iallafall, jag tittade ut genom fönstret ett tag och när jag vände mig framåt igen så hade kvinnan somnat och hon började sakta att ramla närmre och närmre den här unga killen. Killen blev lite förvånad men vågade inte riktigt väcka kvinnan. Han blev mer och mer obekväm i situationen och för varje centimeter hon kom närmre så lutade han såg längre och längre ut mot gången.
Visst hade jag kunnat vara effektiv och plugga på bussen eller göra någonting annat vettigt med min tid, men jag väljer att inte göra det. Just därför att jag känner ett lugn av att låta den tiden på bussen vara min egen tid. Blondinbella pratar om samma sak, fast hon väljer att göra det i en taxi. Min ekonomi tillåter inte det, och för mig går bussen utmärkt. Men samtidigt förstår jag henne. Ofta hon hade kunnat koppla bort stressen genom att åka kommunalt när det säkert sitter folk och smygtittar på henne, viskar och pekar. Hon är ju inte direkt anonym.
Men oj, det var ju egentligen inte detta jag skulle skriva om. Jag har en tendens till att snurra iväg. På samma sätt som jag försvinner när jag sitter på bussen så kan jag försvinna när jag skriver. Det jag skulle skriva om handlar visserligen om bussåkande. Jag tycker alltid det är roligt att iakta människor, inte stirra utan bara diskret titta på dem. Försöka lista ut varför kvinnan brevid mig på bussen ser så glad ut osv. Ni fattar.
Idag när jag gjorde just detta så hoppar det på en ung kille, kanske 17-18 år gammal och sätter sig brevid en kvinna på sätena framför/nedanför mig. Jag satt precis där övre,bakre delen av bussen börjar och satt därför lite högre upp.
Iallafall, jag tittade ut genom fönstret ett tag och när jag vände mig framåt igen så hade kvinnan somnat och hon började sakta att ramla närmre och närmre den här unga killen. Killen blev lite förvånad men vågade inte riktigt väcka kvinnan. Han blev mer och mer obekväm i situationen och för varje centimeter hon kom närmre så lutade han såg längre och längre ut mot gången.
Lyckades diskret att knäppa en bild med mobilen precis när kvinnan hade somnat och börjat tippa lite åt killens håll.
Egentligen är ju inte detta någonting roligt, snarare mer intressant. Många människor är så otroligt rädda för kontakt med främmande människor och man pratar inte med folk man inte känner. Man pratar aldrig med grannen på bussen och man sprider alltid ut sig längs väggarna i en hiss. Ni vet, sådär så att alla står med lika stort avstånd till varandra. Utomlands blir man betraktad som konstig och otrevlig om man inte är social av sig, i Sverige är det tvärt om. Trots att den här killen visade stort obehag gjorde han ingenting åt det, han vågade kanske inte knuffa till eller väcka kvinnan. Varför? Självklart kan just den här killen vara väldigt blyg av sig och det kanske är därför han inte vågade göra något åt sin situation. Men jag vet att det finns andra som reagerar precis likadant.
Jag älskar att se när människor försätts i annorlunda och obekväma situationer. Eller kanske inte obekväma. Men annorlunda. Se hur folk reagerar när de inte längre vet hur de ska hanskas med saker. Sociala experiment.
Nu fick helt plötsligt den här bussbilden ett väldigt långt inlägg, vilket jag inte tänkte alls när jag tog den. Det skulle bli ett kort där jag skrev hur rolig jag tyckte att den här situationen var. Nu när jag tänker efter så känns det inte lika roligt längre. Snarare lite sorgligt.
Jag älskar att se när människor försätts i annorlunda och obekväma situationer. Eller kanske inte obekväma. Men annorlunda. Se hur folk reagerar när de inte längre vet hur de ska hanskas med saker. Sociala experiment.
Nu fick helt plötsligt den här bussbilden ett väldigt långt inlägg, vilket jag inte tänkte alls när jag tog den. Det skulle bli ett kort där jag skrev hur rolig jag tyckte att den här situationen var. Nu när jag tänker efter så känns det inte lika roligt längre. Snarare lite sorgligt.
Kommentarer
Postat av: CARRO
haha fan vad kul! :)
Trackback
